Själandsklinten

Själandsklinten är nog det allra bästa utsiktsberget i Nordingrå och Höga kusten.

Jag börjar vandringen från byn Själand. Stigen vindlar sig uppåt genom tät skog som ger skugga och svalka. Så småningom gör stigen en sista brant stigning upp på själva klinten.

Man bjuds på utsikter åt olika håll, missa inte den lilla stigen som österut från toppen. Den leder till en utsikt över Edsätterfjärden. I norr kan man skymta Skuleskogen med Slåttdalsskrevan. Utsikten mot Ringkallen är svårslagen.

Stugan är väl underhållen och har ett imponerande antal gästböcker ända från när stugan byggdes på 1940-talet.

Publicerat i Höga kusten, Utflyktsmål, Utsikt | Lämna en kommentar

Dalsberget

När man vistas runt om i Nordingrå så ligger Dalsberget i väster med en tydlig bergsbrant. Med sina 333 meter är detta ett högt berg i Höga kusten.

Ovanför de kala bergsbranterna nådde aldrig havets vågor efter istiden vilket gör att moränjorden ligger kvar. Det ger förutsättningar för at det ska växa skog på toppen, till skillnad från närbelägna Kolängsberget som är lite lägre och har en kal topp.

Publicerat i Utsikt | Lämna en kommentar

Rödklitten

Rödklitten är ett berg med branta sidor i Nordingrå som för länge sedan användes som en tillflyktsborg i orostider. Stigen från parkeringsplatsen är ganska krävande och vindlar sig uppåt mellan hällar och martallar. De enda synliga resterna av borgen är en kallmurad stenmur som man passerar på vägen upp. Uppe på toppen bjuds man på en riktigt fin utsikt över Gaviksfjärden med Mädansviken strax nedanför.

Publicerat i Utflyktsmål, Utsikt | Lämna en kommentar

Vårvinter

I början på april ligger snön fortfarande meterdjup på höjderna och just i år var det perfekt skarföre under påskhelgen. Det är en stor kontrast jämfört med nere i dalgångarna där det är barmark och blåsipporna blommar sedan länge. Att det är två årstider den här tiden på året gör att man kan utnyttja det bästa från vintern men samtidigt njuta av våren.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nästvattnet – vattnet med många näs

Jag har funderat över namnet Nästvattnet men aldrig fått ihop det riktigt. Förleden ”näst” för närmast tankarna till ordet nästan. För ett tag hittade jag några teorier bakom namnet Nästansjö. Sen hittade jag några äldre nedteckningar där sjön skrivs som Näsvatne utan t.

Min teori är att namnet har att göra med de många näsen som sträcker sig ut i sjön. Det något förvirrande t:et kan ha finnas av samma anledning som det gör i Nästansjö eller så har det kommit till på senare tid genom felstavningar eller av uttalsmässiga skäl.

Publicerat i Ortsnamn | Lämna en kommentar

Skogslönn

De senaste 20 åren och med en acceleration de senaste 5-10 åren har jag sett hur allt fler lönnplantor (Acer platanoides) etablerat sig. Den största spridningen sker från planterade lönnar på gårdar och i tätorter.

Då det nästan inte finns några självsådda lönnar äldre än 20 år, så kan man dra slutsatsen till att detta är något som händer på senare tid. Och det är inte alltför långsökt att tro att detta har ett direkt samband med den globala uppvärmningen.

Publicerat i Lönn | Lämna en kommentar

Hamnkontoret

På gamla bilder kan man se en annorlunda byggnad ute på en udde vid Kramforsviken. Byggnaden var ett hamnkontor och byggd i nordisk sekelskiftesstil någon gång runt 1900. Här inne styrde man nog hur lastning och lossning skulle gå till. Kanske gjorde man upp affärer också. Trävaror exporterades till hela världen.

Idag återfinns byggnaden en bit från ursprungsplatsen i förfallet skick. Det har gjorts ideella försök att rädda byggnaden, dock har intresset från näringsliv och det övriga samhället varit svalt. En tanke som dyker upp är om det finns en kollektiv motvilja till att komma ihåg sågverksepoken som också förde med sig många problem. Byggnadens förfall blir ju då lite av en symbol över detta.

Publicerat i Sågverksepoken | Lämna en kommentar